HiFi-kulten del 3 – B&O 80-talet

Av admin
Musik
10 Apr 2014
9861 Läsningar

Bang & Olufsens hifi-anläggningar under tre decennier, del 3: 1980-talet

Samlaren och ”tekniknörden” Dick Andersson fortsätter sin artikelserie

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jacob Jensen suckade. Fabrikens dynamiske designguru sedan årtionden och ”pappa” till så gott som alla framgångsrika formgivningar fick slutligen ge med sig. Ledningen ville ha en stapelbar stereoanläggning för att kunna konkurrera med, tja, i stort sett alla aktörer som valt denna lösning. Även om ett av Bang & Olufsens främsta kännetecken var den låga, långa, svepande linjen med massor av aluminium och ädelträ, kunde man inte komma från att kunderna frågade efter, nej – krävde att komponenterna i en stereo skulle kunna travas i en stapel för att, om inte annat, spara plats men kanske mer för att likna de professionella racksystemen.

Jensens arbete mynnade i en stapel med i stort sett identiska delar och där inga särskiljande drag, såsom utskjutande reglage eller luckor, på avstånd kunde avslöja om det var en förstärkare eller ett kassettdäck som befanns längst ner i högen. Bakom paneler och i utrullande fack kom knappar och dragreglage i dagen men först när användaren tryckt på rätt paneldel. Beosystem 5000 hade fötts och skulle få ett långt och framgångsrikt liv i form av utvecklade komponenter.

Som grädde på moset var det heller inget som hindrade, om ägaren så önskade, ställdes på en klassisk B&O-rad, sida vid sida och på så vis bildade den linje av polerad yta som varit så uppskattad av så många tidigare användare.

Bild1

Men den här artikeln ska inte handla om Beosystem 5000 utan om en annan av B&O:s toppmodeller från tiden en skapelse som Jakob nog tog sig an med mer entusiasm!!

Bild3

Bang & Olufsen

Bang & Olufsen lämnade 70-talet gick in i 80-talet med ett brett sortiment, en trogen kundkrets och en synnerligen god ekonomi. De långsiktiga satsningarna på hemelektronikmarknaden med ett premiumsortiment hade slagit väl ut och man exporterade nu apparater över hela världen.

Å andra sidan hade kollektionen börjat bli ålderstigen: 4-kanaltekniken, som hela branschen tidigt under 70-talet trodde skulle bli en succé, hade floppat stort och var borta. B&O:s strategi att förnya framgångsrika konstruktioner och designer hade nått vägs ände i Beomaster 3000 – 4000 – 4400 och varianter.  Gjordes inget skulle det bli svårt att svara på anstormningen av billig men tillräckligt bra elektronik från Asien.

Fortfarande var det vinylskivor, kassettband och radio som spelades i hemmen. Rullbandspelaren hade rullat in i historien och ännu hade inte CD-skivan gjort entré på allvar. Stereoljudet var standard, även från radiostationerna och tekniken bakom musikkassetten, liksom vinylskivan hade förbättrats till kanske det yttersta. Från 80-talet återfinns inte bara några av Bang & Olufsens bästa utrustningar: också konkurrenterna gav allt för att tillgodose kundernas ökande krav på en marknad som inte verkade ha någon begränsning. Att en top-of-the-line utrustning skulle kunna erbjudas från en av världens främsta hifi-tillverkare var givet men inte utan hårt arbete.

Musiken

1980-talet var decenniet då musiken verkligen exploderade. I takt med att det individuella valet gett utrymme för efterfrågan av smalare inriktningar svarade musikgrupper över hela den fria världen med en formlig kaskad av stilar och riktningar. Gränserna mellan jazz, pop, rock, symfonisk rock, progressivt, ska, punk och allt vad du kan tänka dig blev mindre tydliga och det gemensamma målet, att det skulle gå att dansa till musiken var uppenbar. New Wave och synthmusik blev nya begrepp som lever kvar från den här tiden.

Och vilket utbud konsumenten hade! Den som, liksom jag, växte upp under 60-, 70- och 80-talen minns musikaffärerna och avdelningarna i varuhusen, där diskarna fullkomligt dignade av alla sorters musik och artister. I avskilda vrår fanns utrustning att ”provlyssna” på skivor eller band innan man tog beslut. Musiken recenserades i tidningarna och även på lokaltidningen stoltserade i allmänhet en skribent i ämnet.

Skivorna man införskaffade lagrades stående i en hylla för överskådlighetens skull alternativt i läskbackar, som på den tiden kunde innehålla 5 gånger 5 flaskor och därför höll perfekta mått för LP-skivor! Att lyssna – verkligen lyssna – på musik var en fritidssysselsättning som man på sin höjd kunde föra ut från hemmet till bilen. Men var det verkligt hifi-ljud man var ute efter var man vanligtvis hänvisad till sin anläggning hemma.

Tekniken

Aluminium, mikrodatorer och analogt ljud

Den digitala revolutionen var ännu i sin linda. Hela kedjan av ljudet, vilken än konsumentens källa var, var analog: inspelningen, lagringen och uppspelningen – oavsett om man föredrog att lyssna på vinylskivor, kassetter eller radio. Och vilket utbud konsumenten hade! Den, som liksom jag, växte upp under 60-, 70- och 80-talen minns musikaffärerna och avdelningarna i varuhusen, där diskarna fullkomligt dignade av alla sorters musik och artister.

Fortfarande innehöll utrustningen en stor andel diskreta komponenter men integrerade kretsar kom på stor bredd, liksom en nykomling: mikrodatorn. Logik hade funnits länge i stereoapparater, men forskningen och utvecklingen av elektronikkomponenter hade nu nått en nivå, både applikationsmässigt och prismässigt, att mikroprocessorer nu kunde användas i konsumentartiklar som stereokomponenter, och inte exklusivt längre i militär materiel eller professionell utrustning.

Ett annat fenomen som präglade den här tiden var effektökningarna i förstärkarna. Att alla stora hifi-tillverkare var kompetenta att konstruera och tillverka just hifi-utrustning och möta kraven i standarden i branschen hade blivit självklar. Endast en mycket liten andel av såld utrustning föll utanför ramarna men självsaneringen av oseriösa aktörer var effektiv. Effekterna hade redan under slutet av 70-talet drivits upp och nu verkade det inte finnas gränser för var det skulle ta vägen. Även om användaren aldrig spelade högt med bibehållet rent, oförvrängt ljud, skulle denne (allmänhet ”han”) ha en förstärkare som kunde prestera hög effekt och ett par högtalare som kunde svara upp mot denna prestation.

Ett annat begrepp som blev spreds var ”verkningsgrad”, det vill säga ljudtrycket i förhållande till effekten högtalaren matades med. ”Hög verkningsgrad” var något att leta efter, även om man hade en förstärkare som hade platsat i Globen, Vad man kanske i allmänhet inte var medveten om var att konstruktionslösningarna som krävdes för att nå hög verkningsgrad också äventyrade kvaliteten på ljudet. Den som verkligen begrep hur saker och ting hängde samman litade på sin hörsel.

Liksom under 70-talet var designen och produktidentiteten i centrum för Bang & Olufsen. Det skulle inte råda någon som helst tvekan om vem som tillverkat apparaten man stod framför när man betraktade en Beomaster. ”Acres of aluminum and glass” var en del av framgången, ädelträ och unik formgivning en annan, dolda reglage och användarvänlighet ytterligare komponenter. Panelerna på de synliga delarna är exempel på de första, fjärrkontroller på de sista. Allt detta skulle komma att förverkligas i Beolab 8000 under åren 1982 till 1984

Beolab 8000

Beolab 8000-systemet bestod inledningsvis av receivern Beomaster 8000, vinylspelaren Beogram 8000 med pickupen MMC 20 CL, kassettdäcket Beocord 8000, högtalarna Beovox MS 150 samt möbeln SC 80. Det är det kraftfullaste och mest välljudande analoga systemet B&O tillverkat och kostade i runda slängar 80.000 kronor i dagens penningvärde.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Systemet ersatte inte direkt något tidigare system, även om äldre utrustning slutade tillverkas och Beolab 8000 tog plats i det absolut översta skiktet i det för övrigt premiumpräglade utbudet från Bang & Olufsen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Under åren som systemet var tillgängligt byttes några komponenter ut, vanligtvis för att tekniken tagit ett språng men, särskilt mot slutet, även av kostnadsbesparingsskäl. Som exempel ersattes Beogram 8000 av BG 8002, som hade försetts med en helt ny tonarm och ny skivtallrik, Beocord 8000 av, först BC 8002 och därefter BC 8004, då teknikerna för tonhuvudena och brusreduceringen utvecklades i rask takt. Högtalarna Beovox MS 150 ersattes av MS 150.2, där så vitt jag vet enda skillnaden var anslutningsmöjligheterna på baksidan, som förbättrades. Receivern Beomaster 8000 ändrades aldrig, men ersattes i slutet av systemets livscykel av ”lillebror” Beomaster 6000! När detta skedde upphörde även möbeln SC 80 att estetiskt fungera effektivt med systemet, då den ju var gjord för den betydligt bredare Beomaster 8000.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Beomaster 8000

Beomaster 8000 är alltså fortfarande den kraftfullaste (2 x 150 watt, 4 Ω) receivern som Bang & Olufsen tillverkat, liksom den är den tyngsta (21 kg) men också den dyraste (motsvarande idag ungefär 25 000 kronor). Med det sagt har kanske ett visst mått av förståelse för ambitionerna med denna pjäs grundats.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Men vad fick man då? Jo, en 67 centimeter lång , mikrodatorstyrd och fjärrkontrollerad massiv pryl som utstrålar styrka och grace samtidigt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dess vänstra del består ytligt av aluminiumpaneler, varav den övre kan öppnas och döljer reglage för inställningar som kanske inte används varje dag: bas- och diskantinställningar, balans och loudness, inställningar för radiokänsligheten, en öppningsbar panel där anslutningen av systemets övriga delar kan göras (vinylspelare, kassettdäck x 2, samtliga med antingen RCA eller DIN-kontakter, antenn för FM). Istället för det ena kassettdäcket kan något annat anslutas, till exempel CD-spelare, – växlare eller mediaspelare, telefon eller i stort sett vad som helst som klarar sig med en ”oförstärkt” ingång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Till höger finns överst en panel som visar volymen digitalt, mellan värdena 0,0 och 6,0, vilken källa som används för tillfället och, vid radioanvändning, vilken frekvens som avlyssnas.

Därunder hittar man en panel med de mer vardagliga inställningarna: en roterande skiva som justerar volymen, knappar av polerat aluminium att välja ljudkälla med och ytterligare en roterande skiva för att justera radiofrekvensen med.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I ”diket” mellan panelerna och kylflänsen (för effekttransistorerna) kan man med hjälp av två strömbrytare välja att koppla på eller av två par högtalare och i framkanten, under trälisten, finns en anslutning för hörlurar. Högtalarna kopplas parvis (höger-höger, vänster-vänster) i respektive sida av apparaten.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En fjärrkontroll, Beolab Terminal, ger, förutom de vanliga inställningsmöjligheterna (volym, balans, ljudkälla) användaren tillgång till systemets samtliga komponenter: man kan styra tonarmen på vinylspelaren och följaktligen välja spår på skivan eller spola kassettband fram och tillbaka och även starta och stoppa inspelning. Vardaglig standardutrustning? Nej, definitivt inte 1982.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Beogram 8000 med MMC 20 CL

Vinylspelaren Beogram 8000 är alltså systemets ursprungliga vinylspelare och var som standard utrustad med top-of-the-range-pickupen MMC20 CL. På det här systemet saknas just pickupen och har ersatts med den äldre men mer bearbetade pickupen MMC 6000. Lyssningsintrycket påverkas inte nämnvärt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Apparaten har en tangentialtonarm som flyttar pickupen med konstant vinkel mot skivans spår från början till slut, samma väg som originalspåret en gång ristades i mastern. Det eliminerar de förvrängningarna som uppspelning med en radiell, alltså en ”vanlig”, tonarm kan medföra.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vidare har Beogram 8000 tangentialdrift: skivtallriken är den rörliga delen av motorn, medan den andra delen sitter lagrad i spelarens chassi. Konstruktionen medger finjustering med extrem noggrannhet och eliminerar rumble – som ofta är en sidoeffekt i skivspelare med mellanhjul – liksom behovet av en gummirem. En mikrodator står för logiken. Varvtal väljs automatiskt, liksom skivstorlek.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Data utbyts mellan Beogram 8000 och Beomaster 8000 och styrning av spelarens samtliga funktioner kan ske från fjärrkontrollen Beolab Terminal.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Reglagen består av liknande knappar som på Beomaster och medger att tonarmen kan styras i vilken riktning som helst. Manuellt val av hastighet kan även göras här.

Beocord 8002

Kassettdäcket i systemet var den komponent som var föremål för flest och mest genomgripande revisioner och utvecklades snabbast under åren modellserien fanns på marknaden. I vårt system hittar vi en Beocord 8002 som skiljer sig från ursprungsmodellen på några punkter: HX Pro, ett system för att under inspelning justera bias när volymen ändrades. Systemet var mycket framgångsrikt och gav en stor effekt på det inspelade materialet. Bang & Olufsen licensierade systemet till andra tillverkare under många år. En annan förändring var införandet av både automatisk och manuell inställning för metallpartikelband.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Stöd av en mikroprocessor medförde att ologiska kommandon (knapptryckningar) till spelaren ignorerades eller utfördes i en logisk ordning.

Kassettspelaren ansluter fullständigt till designen i Beomaster för att bilda enhet med denna. Spelarens dagliga funktioner kan styras helt från fjärrkontrollen Beolab Terminal och liksom på vinylspelaren och receivern finns en uppsättning reglage i form av polerade knappar för programmering och användande.

Som på Beomaster kan övre vänstra aluminiumpanelen öppnas för justeringar och inställningar och till höger en panel med digitalvisning av inspelningsnivå, bandets position och inställningar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Beovox MS 150

Mina favoriter. Mina absoluta favoriter – utom när de ska flyttas eller arbetas med. Då märks det att de väger 30 kg styck och mäter mer än 80 cm över golvet. Med ett frekvensomfång från 30 till 20 000 Hz både hörs och känns ljudet från dessa då de är anslutna till Beomaster 8000.

Fyra element i vardera lådan: en tweeter, ett mellanregister (eller Phase-link unit, som de kallas hos B&O), en woofer och – en subwoofer!

Lådorna är fanerade i jakaranda och står, eller rättare hänger i särskilda benställningar. De kan nämligen inte fungera som de ska om de står på golvet, då en basreflexport mynnar ut undertill. Baffeln, eller fronten som elementen är monterade i är av gjuten plast och del av såväl estetisk som teknisk formgivning, då de vinklar elementen i en för ljudåtergivningen lämplig vinkel och samtidigt ger högtalarna deras karaktäristiska profil..

Bild19

Fronten är delad i tre separerbara delar som också bidrar till MS 150:s och även dess mindre syskons säregna utseende.

Med märkeffekten 150 watt var dessa bestar de enda högtalare i Bang & Olufsens sortiment som medgav att systemets resurser kunde utnyttjas fullt ut. Prislappen för ett par låg inte långt under Beomasterns och då ingick mest troligt inte hemkörning.

Möbeln MC 80

En bänk som är speciellt framtagen för Beolab 8000-systemet. Kassettdäcket och receivern ryms på ovansidan, där Beomasterns kylfläns ackompanjeras av en ”dummy”, en bockad och svartlackerad plåt över motsvarande utrymme bakom kassettdäcket. ”Dummyn” kan dölja till exempel kablar eller en samlande anslutning för systemets samtliga nätkablar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Till vänster i den nedre delen ryms vinylspelaren i ett eget belyst utrymme. Spelaren står på en utdragbar släde för bästa tillgänglighet. Höjden i utrymmet är tillräckligt för att locket ska kunna öppnas till en bekväm vinkel då spelaren betjänas.

I mitten i nederdelen finns plats för ett 30-tal vinylskivor, också dessa tillgängliga på en släde.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Därefter följer tre mindre fack för kassettband, skivborste och andra tillbehör, kanske manualer eller reservpickup.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det hela hålls uppe av ben av till aluminium maskerat, lackerat stål

Kabinettet är tillverkat av jakarandafanerade träskivor och aluminium och medan jag skriver detta slår det mig att den även skulle kunna vara användbar för 70-talsanläggningen Beosystem 6000 4ch. Återstår att prova!

Användbarhet då

Det som kunde återges 1982 kunde detta system återge helt rätt. Det här är en anläggning som är oerhört kompetent men som tiden och den tekniska utvecklingen delvis sprang ifrån: redan innan systemet fanns att köpa hade CD-formatet definierats och de första spelarna lanserats och kort efter systemet slutat säljas fanns de första modellerna även med Bang & Olufsens märke, Men inget, utom en extra bandspelaringång antyder att B&O ansåg att CD var något att räkna med. En ansluten CDX måste ställas någon annanstans än i SC 80. Där finns ingen plats.

Bortsett från den totala negligeringen av det som skulle bli det främsta mediet för musik under åtminstone ett par årtionden finns inte mycket att anmärka på. Utseendet, kvaliteten i materialvalen, de tekniska innovationerna och lösningarna, allt finns där

Användbarhet nu

Om jag bortser från min egen lathet och ovilja att behöva vända på vinylskivor var 20 minut och det totala ointresset för att spela in ”blandat bandat” är detta min mest använda anläggning. Kanske mest beroende på de ansluta CD-växlarna som tillåter att MIN musik strömmar ut ur de läckraste, klumpigaste, mest välljudande, svårmöblerade högtalarna jag har haft, har och kommer ha.

Trettio år gammal elektronisk utrustning tar man inte i anspråk hur som helst. Alla mina komponenter har renoverats sedan jag skaffade dem i början av sommaren 2013. Beomaster 8000 har fått nya kondensatorer och vridpotentiometrar. Dock har ännu ingen av lysdioderna i digitalsegmenten slutat lysa och därför har jag beslutat att låta dessa vara tills vidare.

Högtalarna har fått nya skumkanter på alla fyra wooferelementen, liksom nya kondensatorer i delningsfiltren.

Skivspelaren var inlämnad hos Martin Olsen i Köpenhamn i några veckor och gicks igenom avseende sprickbildning i lödningar och byte av kondensatorer och vridpottar. En generell service med borttorkning av gammalt fett och anbringande av nytt gjordes samtidigt,

Kassettdäcket har jag inte gjort något alls med, dels för att det är komponenten jag minst använder, dels för att jag faktiskt inte hittat något fel alls på den.

Alla delar, inklusive möbeln SC 80 har rengjorts och oljats in. Det är riktigt träfanér, inte som vissa tar för givet, imitation.

Tillgång och efterfrågan

Jag gick miste om ett par anläggningar under det dryga året jag sökte efter ett så komplett system som möjligt. Det ena fanns till salu på en autionssajt med representation i flera europeiska länder och där firman även, mot ganska hög ersättning, kan ombesörja frakten. Den anläggningen blev för dyr när jag tog frakten och renovering i beräkningen.

Nästa kompletta Beolab 8000-system fanns till salu på Blocket våren 2013. Möbeln saknades men å andra sidan fanns alla originalförpackningar kvar. Priset var rätt och systemet fanns dessutom i min hemstad! Problemet bestod i att jag själv inte var hemma och när jag väl kom hem var allt redan sålt.

Det tredje (och till sist det jag köpte) fanns också på Blocket och en ärlig säljare som ingående beskrev skickat skrämde nog bort alla tänkta spekulanter, utom jag. Allt behövdes, som jag nämnt, göras något med, utom kassettdäcket. Å andra sidan fanns all dokumentation kvar då säljaren var son till första ägaren. Systemet fanns också inom bilavstånd, så jag själv kunde ombesörja hemtransporten. Flera månader senare återvände jag till säljaren och köpte även ett par Beovox Penta som hans far skaffat till anläggningen när skumkanterna gett upp i MS 150-lådorna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I övrigt ser jag då och då – kanske någon gång per år – delar av systemet på svenska marknadsplatser på Internet, mer ofta på Ebay och motsvarande. Ett orenoverat system med möbeln SC 80 kan man tänkas få ge mellan 5000 och 10 000 kronor för. Tillkommer frakt och renovering.

Nedan är en uppskattning av vad ett renoverat system kan tänkas kosta i delar (inköp och renovering) om man lejer bort renoveringen.

Beomaster 8000                            5000 kronor

Beogram 8000 – 8002                5000 kronor

Beocord 8000 – 9000                  800 – 2000 kronor

Beovox MS 150 – MS 150.2      5000 kronor

Kabinett SC80                                                                 3000 kronor

Jakob Jensen suckade över Beosystem 5000 men jag är säker på att han njöt av att skapa Beolab 8000.

 

Text och foto: Dick Andersson, Örebro

 

Kommentera inlägget:

kommentarer