Klassens storlek spelar liten roll, bra lärare är viktigast

Av admin
Nyheter
15 Okt 2013
1139 Läsningar

Ni har hört det ofta, och säkert tänkt det själva, att det är viktigt med mindre klasser i skolan. För då kommer eleverna få en bättre undervisning och lära sig mer. Det låter logiskt, men är det verkligen så?

tavla

Pedagogiken har få rockstjärnor, om ens några. John Hattie är den som kommer närmast den statusen. Inte så att han slår sönder hotellrum och kastar ut tv-apparater genom fönstren, verkligen inte. Han är en lågmäld person som helst pratar om sina barn, men hans forskning om vad som funkar och inte funkar inom skolan har gjort honom till en rockstjärna hos lärare runt om i världen.

Som professor inom utbildningsområdet vid universitet i Auckland funderade han på vad som egentligen lyfte elevernas kunskapsresultat. Så han började planera att inleda en forskningsstudie. Efter ett tag insåg han att det redan fanns gott om sådana studier. Väldigt gott om. Tusentals studier med miljontals elever. Istället beslutade han sig för att sammanställa dessa studier och se om det fanns några gemensamma slutsatser som kunde dras.

Hans bok från 2009, Visible Learning – Synligt lärande – baserade sig på 50 000 studier och 800 metastudier med totalt 80 miljoner elever. Äntligen fanns det svar på vad forskningen sa. Hur stor påverkan har klasstorleken på barnens inlärning? Är det bra eller dåligt om en elev får gå om en årskurs? Vad händer om några får gå snabbare fram? Vad spelar egentligen läraren för roll? Vad är det som ger den allra största, positiva, effekten på elevernas lärande?

Hattie har gjort en gradering av hur 138 olika faktorer påverkar resultaten positivt eller negativt. Om påverkan är 1.0, så är det en stor skillnad. Om vi översätter det till längden på en människa, så är det skillnaden på en person som är 183 centimeter lång och en som är 160 centimeter. Om påverkan är 0.2 så motsvarar det en person som är 183 centimeter och en annan som är 182 centimeter. I det närmaste försumbar och väldigt svårt att avgöra genom att bara titta på personerna.

En positiv effekt på 1.0 är alltså mycket stor, medan en på 0.2 är väldigt liten.

Vad funkar?
Allra störst effekt, +1.44, är elevens självskattning av betyg. Det betyder att eleven är duktig på att veta hur den ligger till i relation till kunskapsmålen. Vad som krävs för att uppnå ett visst betyg och hur nära eleven är att uppnå betyget. Alltså en stor förståelse för sina egna kunskaper och sitt eget lärande.

För att bli duktig på detta behöver eleven hjälp från läraren. Men inte vilken lärare som helst. Det viktigaste budskapet här är, enligt Hattie, inte att lärare har stor betydelse för elevernas resultat. Det väsentliga är att vissa lärare betyder mer än andra. Därför ligger faktorn “tillhandahålla formativ bedömning” högt med +0.90 och återkoppling på prestationer, +0.73. Alltså att läraren ger eleven bra feedback, hur denne ligger till och vad som krävs för att nå nästa mål. Sådant är bra lärare duktiga på.

Bland de mest positiva effekterna på studieresultaten finns snabbare studiegång (+0.88), videoanalys av undervisningen (+0.88), studiero (+0.80), mångsidiga insatser för elever med särskilda behov (+0.77), lärares tydlighet i undervisningen (+0,75) och ordförrådsprogram (+.0.67).

Det finns även sådant som är direkt negativt för studieresultaten. Som att familjen lever på socialbidrag (-0.12), sommarlov (-0.09), gå om en årskurs (-0.16) och byte av skola (-0.34). Effekterna är små, i det närmaste försumbara, men ändå negativa.

Vad hamnar då detta med klasstorlek? Vilken påverkan har det på studieresultaten? Klasstorlek har en positiv effekt, men på endast 0.21. Översatt i längd alltså skillnaden mellan en person på 183 centimeter och en på 182 centimeter.

Och då är inte kostnaden för att minska klasstorleken inräknad. Att ha färre elever i en klass innebär att det behövs fler lärare. Den största kostnaden i skolan är för personalen. Det är alltså viktigare att investera pengar i att ha bra lärare, än många lärare. Visst önskar vi oss alla både bra lärare och många lärare, men så god brukar sällan ekonomin vara i skolan.

Nästa gång du hör en politiker säga att de ska satsa på mindre klasser, tänk då på vad 50 000 studier om kunskapsresultat har sagt. Det är bra lärare som är det viktigaste, inte hur många elever de undervisar. En bra lärare som undervisar fler elever är bättre än en dålig lärare som undervisar få elever.

Text: Redaktionen

Kommentera inlägget:

kommentarer