Varför valborgsmässoafton?

Av admin
Nyheter
23 Apr 2013
2220 Läsningar

I vårt närområde är nog valborgsmässofirandet mest förknippat med majbrasan eller valborgsmässoelden, körsång, vårtal och kanske lite fyrverkerier. Många träffas säkert över en middag i glada vänners lag för att därefter ta en promenad ner till det närmaste valborgsfirandet. Varför firas då valborg?

Valborg_IMG_3419

På Nordiska museets hemsida kan man läsa följande:

Valborgsmässoafton
På kvällen på valborgsmässoafton hälsar vi våren välkommen genom att samlas kring valborgsmässobålen och sjunga vårvisor. Tal hålls till våren och skålar utbringas.

Valborg
Helgonet Valborg, som har namnsdag den 1 maj, har gett namn åt denna afton. Hon var en anglosaxisk furstedotter som missionerade i Tyskland på 700-talet där hon så småningom blev abbedissa.

Valborgsmässoeldar
Sederna kring Valborg är dels inhemska, dels av tyskt ursprung. Valborgsmässoeldarna tändes ursprungligen för att jaga bort både rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren den 1 maj släpptes ut på bete för första gången under våren. Omkring eldarna fördes oväsen – man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek.

I Tyskland trodde man att häxorna hade häxsabbat på valborgsmässoafton och därför tände man bål i det fria för att hålla dem på avstånd. Valborgsmässoeldarna koncentrerades till Uppland och angränsande landskap dit de troligtvis införts av tyskar. Först på 1800-talet spred sig seden över landet. I västsverige är i stället påskeldar alltjämt vanliga.

Sjunga maj
Sista april var det i sydsverige sed bland ungdomen att bära maj i by eller sjunga maj. Ett följe drog från gård till gård och sjöng en majvisa och satte en grönskande kvist, maj, i takfoten på stugan. Som tack för uppträdandet skulle majsångarna ha matvaror till ett gille.

Idag är det universitetsstäderna som bjuder på det intensivaste valborgsfirandet. I Uppsala och Lund har studenterna sedan lång tid tillbaka firat vårens ankomst med såväl sillfrukost med nubbe som körsång och mösspåtagning.

Tradition som lever kvar
I Dala-Floda har man fortfarande en tradition med valborrar. Valborrar är utklädda personer som helst ska vara ”fulare än trollen” och föra oväsen vid eldarna. Traditionen lever kvar från en tid då man trodde på häxor och troll som skulle skrämmas bort inför våren och sommaren.

Första maj
Dagen efter valborgsmässoafton har vi i Sverige helgdag. Första maj har varit allmän helgdag i Sverige sedan 1939. Första maj-firandet har sin grund i arbetarrörelsens demonstrationer i slutet av 1800-talet. Under många år var det främst arbetarrörelsen och politiska partier på vänsterkanten som demonstrerade och högtidlighöll första maj.

Under andra världskriget fick första maj en mer nationell karaktär, då manifesterade Socialdemokrater och borgerliga nationell enighet genom att gå tillsammans i ”Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende” (Källa: Wikipedia)

Första maj var fram till 2005 den enda så kallat borgerliga helgdagen (borgerlig i bemärkelsen profan eller icke-kyrkelig, då den inte sammanfaller med Svenska kyrkans kyrkoår).(Källa: Wikipedia)

Sedan 2005 är även Sveriges nationaldag en borgerlig allmän helgdag.

Idag har första maj till del utvecklats till att vara en dag för en mängd olika aktiviteter och demonstrationer. I likhet med Socialdemokrater och Vänsterpartister så genomför även borgerliga partier demonstrationer på olika platser i landet. Kanske är detta ett gott tecken som tyder på att det gamla klasstänkandet är på väg att försvinna, första maj kan ju annars upplevas som en riktig ”vi och dom-dag”.

Det verkar också vara allt mer vanligt med andra typer av aktiviteter, till exempel vårmönstringskorteger med fina bilar eller motorcyklar. För de flesta är det sannolikt så att första maj bara är en dag då man är ledig och njuter av att våren har kommit.

Text och foto: Mats Turesson

[adrotate block="2"]

Kommentera inlägget:

kommentarer