Asociala medier – socialisera allena

Av admin
Humor
15 Okt 2013
1390 Läsningar

Webbskola för äldre medborgare, del 3:

I en fyrtioplussares värld kan inte benämningen ’sociala medier’ vara mer missvisande för den kontext som det representerar. Att allena hänga framför databurken och dela med sig av sitt arma leverne i skriftlig form varvat med ett par unkna bilder, det är så man socialiserar idag – asocialt. Något som alltså sker via sociala medier.

telefon

Kommer ni ihåg på den gamla goda analoga tiden, när ungdomarna träffades rent fysiskt och umgicks med varandra? Och man umgicks för att socialisera framför asociala medier såsom televisionsapparater eller stereoanläggningar.

Det här var inte så längesen. Det var på den tiden det inte var så länge sedan ungdomarna flockades framför radion för att lyssna till Ingemar Johansson sänka Pattersson (tillika tvärtom). Något somt i sin tur inte var långt innan tidernas begynnelse.

Tiden rusar förbi. Snart är det över, och vi kan pusta ut. Men dessförinnan tänkte jag redogöra för hur ni hittar rätt i den digitala konversationsdjungel som idag råder. Hur går man de facto till väga för att ens kontakta en kollega idag? Man ringer ju inte, så mycket vet vi. Men är det fortfarande ok att sms:a, eller är det också passé?

Hur skulle en person reagera om man istället för att inboxa på Facebook, gick över och ringde på dörren? Skulle vederbörande ringa polisen? Eller skrika efter hjälp? Måhända inte, men inte skulle man klassas som frisk, det är ett som är säkert.

Nåväl, i hopp om att förhindra åtminstone ett antal incidenter med kraschade förhållande och brutna bekantskaper som resultat, bjuds det här på akut hjälp. Några smarta knep om hur du går till väga för att meddela de simplaste ting, till de närmaste du har.

Detta har hänt:
Du har köpt bil. En Fiat Ritmo. Begagnad.
Och nu vill du:
Vill berätta för närmsta polaren. Inte fler, du är sådär stolt.
Så spred nu ordet år 2000:
Lyfte luren, slog numret och ringde.
Så gör du 2013:
Inboxar på Facebook, dvs du skriver ett meddelande. Ungefär som ett mail. Ungefär som ett vanligt brev. Ungefär som morse, osv.

Detta har hänt:
Christer Sjögrens nya LP är inköpt. Vinyl, givetvis.
Och nu vill du:
Lyssna på nya Sjögren-plattan och bli lyrisk ihop med närmsta vännerna.
Så spred nu ordet år 2000:
Lyfte luren och ringde runt.
Så gör du 2013:
Skapar en hemlig Facebook-grupp med namnet ”I love Christer Sjögren”, bjuder in närmsta nördarna varpå du publicerar Spotifylänken i flödet. Sedan lyssnar var och på sitt håll.

Detta har hänt:
Precis sett trailer för Let’s dance.
Och nu vill du:
Vill bjuda hem coola gänget och bänka sig unisont framför dumburken en fredagskväll.
Så spred nu ordet år 2000:
Lyfte luren och ringde runt.
Så gör du 2013:
Du tittar på det i din ensamhet, med regelbunden Facebookuppdatering via mobilen. Dina vänner gör likadant och på så sätt socialiserar ni via asociala medier (eller om det är tvärtom).

Detta har hänt:
Det brinner på övervåningen.
Och nu vill du:
Få släckt.
Så spred nu ordet år 2000:
Lyfte luren och ringde brandkåren.
Så gör du 2013:
Du laddar ner Räddningstjänstens app, skaffar ett konto och trycker på den stora röda knappen på skärmen.

Detta har hänt:
Du kör förbi en gammal kompis residens och funderar på att knacka på.
Och nu vill du:
Knacka på.
Så spred nu ordet år 2000:
Knackade på.
Så gör du 2013:
Åker raka vägen hem och inboxar precis det du hade tänkt säga i dörren.

Text: Markus Qvist

Kommentera inlägget:

kommentarer